Lunch!

Snart är det lunch, hoppas jag. Magen börjar låta alldeles för mycket, och det bara skriker hamburgare ur den. Självklart så kommer väl Lars glömma brot tiden, och vi får sitt ahär längre. Men det är hans fel, om jag svälter. Ha! Sen har vi bara svenska kvar, sen ska jag hem till bea och hämta mina kläder och sen ska jag hem till Sebastian. Även om inte han älskar mig - så saknar jag han! ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0