Jag tror jag ger mig nu.

Halv fem, och nu kom Sebastian. Han är självklart sur, som han brukar när jag säger ifrån. Låser in sig på toan och pratar inte med mig. Det kommer bli en vanlig kväll, en vanlig dag. I tystnad.

Vet inte om det är lika bra att lägga sig, skita i allt och bara lägga sig. Inge mer blogg, inge mer något. Inte idag. Imorgon är en ny dag, en dag då jag är ensam igen. Men, ensamheten blir väl min vän.

jag vet inte om jag bloggar mer , det märks.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0